dancing on my own - bollywood style

Onsdagskväll i Rinkeby efter en lagom händelserik dag. Två timmar lång föreläsning om nationalism, sen mötte jag upp den gode Olof och fick igen min reservnyckel. Det var nån slags informationsdag på SU idag och alla föreningar och grupper och gud vet vad hade bord uppställda. Jag gick fram till Lärarförbundet och blev genast påhoppad, jag berättade då att jag redan var med. Ville jag ha en tidning, en penna? Nej det var faktiskt bra, jag vill bara berätta att jag är väldigt nöjd med att vara med. Han som jag pratade med blev så glad att han ropade på sin kompis. "Har du hört!" Sen när jag frågade om det gick att engagera sig vidare så visste dom knappt vad de skulle säga, eller göra för den delen. Jag fick skriva ner namn och mail på en bit papper som den ene stoppade i fickan, blinkade åt mig och sa "den får kodnamn aktiv". Slutsats: det verkar inte vara så många som vill engagera sig i Lärarförbundet.





För att fortsätta på min tour of good deeds så åkte jag vidare till Söder för att lämna blod. Jag fick fika och en ny swedish grace-skål som tack för hjälpen och sen fikade jag och Jonathan på Röda Korset. Den snälle medelålders mannen som jobbar där och som jag alltid brukade prata med på den tiden då jag var där flera gånger i veckan kände fortfarande igen mig och blev glad = jag blev också glad. Köpte en massa böcker där och lyckades sen ta mig hem låg på blod och hög på koffein. Ikväll har jag hängt själv, skype:at med min syster, pratat i telefon med min kärlek och sett på Stardust.
Bra dagar, men nog saknar jag hennes värme, tätt intill..


Och varför bollywoodklippet? Helt enkelt för att det inte finns något som det.
(in the whole wide room)

bollywoodmamma

Världens bästa mamma poserar på promobilder till deras stora fest i oktober. Stolt projektledare som jag är visar jag mer än gärna upp resultatet. This is my mom y'all!

dagens finaste

Jag får fanmail! (I'm the luckiest blogger in the world). 

Detta var grädden på moset på en dag full av intryck. Första föreläsningen på Moderna samhället 1800-2000 var tre timmar lång och ganska tung. Men jag riktigt ryste av välbehag när föreläsaren gick igenom kursplanen och det är definitivt ett bra tecken.. Artonhundratalet är väl ungefär det intressantaste som finns, och dessutom något jag alltid velat veta mycket mer om. Efteråt köpte jag ett kompendium som handlade om hur en hittar på olika arkiv. Jag hoppas det ingår en basic överlevnadsguide ifall en skulle bli inlåst i ett lufttätt rum, Da Vinci Code style. 

Ett snabbt stopp för att handla och sen mötte jag upp Clara som är här från Berlin. Jag fick blända med min kulinariska genialitet och sen drack vi te och pysslade runt i största allmänhet. Grannbesök hanns också med, och det hela slutade med att jag knackade på T:s dörr klädd som Sherlock Holmes och med en fruktkniv i handen. Så kan det gå. Imorgonbitti far vi till lotten för att skörda squash och rensa icke-normativ växtlighet. Kanske får jag med min kamera. Hoppas. Godnatt.

mother, please make my decisions

Nå. Tillbaka i Stockholm alltså. Och först kändes det väl allt annat än bra egentligen. Jag kom hem till ett kaos, yttre på grund av andra människor och inre orsakat av mig själv. Totala känslor av Parenting never ends, jag ville bara vara liten och slippa betala räkningar, laga mat och ta ansvar. Därför kändes det väldigt bra att fly fältet och åka hem till sin snälla moster i Kalhäll. Där fick jag plommon och mat och en batteridriven pepparkvarn med inbyggd ficklampa och mycket mycket mer. Sen när jag kom tillbaka kändes allting mycket lättare och nu är kaoset ganska uppsorterat och utrett. Jag och T drack te, formade kylskåpspoesi och landade lite i samboskapet. Sånt är viktigt.
Imorgon börjar nya kursen. Very exited.

happ, två, tre, fyr! jämna steg, två, tre, fyr!

Igår, fredag. Med två av mina absolut bästa vänner på Avenyn.

helgonbilder

Squirrly får syn på något som gör den... glad! 
Och glad var vad jag blev när jag fick en liten inramad squirrly på ett halsband, i försenad födelsedagspresent♥. Vi köpte linssoppa i Saluhallen och satte oss i Kungsparken där jag spillde varm soppa över mig och vrålande "helvete!" vilket fick en man på en parkbänk att vända sig om, titta chockerat, och sen skratta åt mig. Jag blev arg i en nanosekund, insåg jag att jag förmodligen också hade skrattat åt mig och skrattade jag också.

men malin

Jag trodde det här var today's finest?



För även om jag ännu aldrig stått på en själv så har denna sommar varit fylld av skateboard/longboard-åkande nära och kära. Appropå det så är det snart dags att sammanfatta sommaren. Full av longboards, skoskav, kärlek och pirr. Kabhi Khushi Kabhi Gham = sometimes happiness, sometimes sadness. Fast mest happiness. Bollywood och Savage Garden, körsbär och födelsedagskalas. Och korta hipsterqueers som får mitt hjärta att låta du-dunk och nästan stanna och känna såhär:

På måndag börjar jag min andra termin av tio. Uppåt, framåt mot målet; historialärare. Det känns ganska lagom långt för att jag ska hinna förstå vad jag gett mig in på. I höst kommer jag läsa Det moderna samhället 1800-2000 och det ska bli jättekul. Bo med T i Rinkeby och läsa många böcker, fortsätta leva det fattiga livet / la vie boheme. Jag hoppas på många besök av fina människor och att jag ska hitta en bra pluggvän bland alla hundra kursare (till skillnad från förra terminen). Oändligt är vårt stora äventyr.

mina föräldrar

Mina föräldrar leker sekelskifte. En syn för gudar och grannar.

bästa tumblr:n just nu

LESBIAN WEDDINGS

Bara hundratals fina bilder på fina lesbianer som gifter sig.

mmm...pie.

Härom dagen bakade jag björnbärspaj med hjälp av sjungande möss och tecknade disneyfåglar. Det var fantastiskt, fåglarna lade ut degen i ett perfekt rutnät och alla visslade och sjöng. Sen sjöng jag lite till om min prins som ska komma och hämta mig, vilken dag som helst nu. Jag har dock en känsla av att allt inte kommer gå så lätt, förmodligen kommer en hemsk styvmor, avundsjuk på min skönhet, förgifta mig med ett rött äpple först. Sju dvärgar kommer inte kunna skiljas ifrån min döda kropp, återigen för att jag är så vacker, och de kommer placera mig i en glaskista för att kunna fortsätta titta på mig trots att jag är död. Sen kommer äntligen den där prisen komma, se mig i min kista och inte kunna motstå att kyssa mig. För att jag är så vacker. Jag kommer vakna, falla i hans armar och sen lever vi lyckliga i alla våra dar. Swe-et.

everlasting love

Någon gång i högstadiet upptäckte jag den brittiske artisten Jamie Cullum. Det blev en lång historia och genom honom kom jag på allvar in på klassisk jazz. De senaste åren har vi legat lite lågt, men jag följde ändå med min lillasyster till Rättvik igår för att gå på konsert på Dalhalla (det hjälper alltid att få det i födelsedagspresent♥). För er som inte varit där kan jag berätta att det är en fantastisk scen som ligger nere i ett gammalt stenbrott med klassisk amfiteater-akustik. Vi åkte fem olika tåg och fick se Örebro, Västerås, Sala, Borlänge och Rättvik. Oh yes we were traveling on a budget.




Konserten var helt fantastisk. Min topp tre var:

1. High and Dry - Radio Head-covern som alltid kommer vara min favorit. Jag och Ella smög fram och satt vid räcket vid vattnet trots att detta var en mogen och vuxen konsert där alla satt på sina platser fram till sista låten.

2. Love is a Loosing Game - Hyllning till Amy Winehouse såklart.

3. All at Sea - Den första låten som fick en att verkligen känna: "oh I heart him so much".

Under Mixtape så sjöng alla med och sången steg mot natthimlen och allt var helt magiskt. Hedwig ger konserten fem brödburkar av fem möjliga i betyg!

wish you were here

prideparadens varande och icke varande

Hipp hipp hurra, happy Pride och allt det där. Jag är precis som många ganska kluven till det spektakel som är Pride. Opolitiskt, kommersiellt och uddlöst men samtidigt så härligt? En vecka av diskussioner, fester och ett Stockholm fyllt av queers och homosar. Paraden var väldigt fin, speciellt första biten. Vi började vid Zinkensdamm och slutade vid Sergels Torg och det var där det kändes lite jobbigt. En massa turister och folk stod och trängdes med kameror i högsta hugg och inte såg de särskilt vänliga ut heller. Då blev det extremt tydligt vilken konstig situation det är egentligen; "titta på aporna" liksom. Och jag funderade på vilka det är som vill titta på men inte gå med och vad det är de tänker? Kanske att de inte har en plats men ändå vill visa sin solidaritet? Det är ju den fina förklaringen. Jag blir bara så matt när jag tänker på att människor vill titta på spektaklet och bara stå där, det gör mig lite bekymrad. Gå med istället då. Det är ju inte som att vi bor i Östeuropa/annan homofob del av världen där Pridedeltagare riskerar att utsättas för fysiskt våld bara genom att vara där.
Men hur som helst så var det en väldigt väldigt fin dag. Jag gick med Squirrly och dens entourage, vi trängdes kärleksfullt under mitt lilla gröna paraply under regnskurarna. Massor av fint folk som jag kände mer eller mindre djupt och det som fick mig att med tårblanka ögon känna att det här var det finaste jag någonsin sett (sametinget). Oh my goddess. Allting avslutades med en varm och lagom vild fest på fotografiska med en viss känsla av att life is strange. Bästa Pride hittills.

jag älskar scott pilgrim

Jag var på kulturhuset, musik- och serieteket. En vanlig fredag. Strosade mellan CD-skivsraderna och hittade Young, Neil. Blev glad. Young Neil förtjänar sin plats bland mästarna. Om ni inte sett/läst Scott Pilgrim V.S. the World så förstår ni nog ingenting nu. Puss.

sallad!

Visst är jag i Sthlm nu, men bilderna från min och J:s tur till landet är helt enkelt för bra för att utelämna. Hon, lika vacker som alltid och jag... inte lika vacker men med en god dos hundaction och dubbelhaksjälvdistans. Allt för er älskade läsare!

  (självdistans↑)