SE HIT!

Hör upp alla! E har startat ett förlag. Och det förlaget heter... Lesbisk pocket! Som sin första insats för litteratursverige har de valt att översätta och ge ut det legendariska Queer Nation-manifestet från 1990. Men få att det ska bli av behövs stöd. Ert stöd. Vårt stöd. Gå in på crowdculture.se/se/projects/queer-nation-manifestet/ och skaffa ert alldeles egna ex i utbyte mot en nätt summa av 100 riksdaler. Just do it.

modern och mormodern

Jag var hemma för en helg sen och höstpromenerade med mina släktskap i Gunnebo. Det var hemskt fint och mysigt. Jag hann förutom släkten också med lyxhäng med Squirrly, Josefin och Nelly. Den sistnämnda har jag haft förmånen att träffa i Gbg, Sthlm och Simrishamn under loppet av två veckor. Sådär som livet alltid borde vara. Men på väg från Göteborg fastnade jag i stormen och möttes av inställt tåg på centralen. Mot alla odds var M:s pappa i Skövde och hur det nu bar sig så lyckades vi ta oss upp till Stockholm sent samma kväll, i hans bil. Bra, då jag hade slutseminarium dagen därpå!

Det har på det stora hela varit en väldigt hattig månad. Den här helgen är den första på en fyra veckor som jag tillbringar hemma, och inte i skogen, Gbg eller Köpenhamn. Det är väldigt skönt att vara hemma. Just nu sitter E och ser på den franska transbarnsfilmen Tomboy, som jag bestämde var lite väl feel-bad för min överfyllda hjärna. Istället sitter jag i den gröna rummet och skriver. Bra med flera rum. Jag ser fram emot att få sova ut i morgon, äta frukost i lugn och ro. Den första veckan på VFU:n (lärarpraktiken) är över och det har varit väldigt kul men också utmattande. Allt har gått över förväntan.

Men nu ska jag vila.

ack, hjärtat

Blir alldeles varm varje gång jag ser den här. Dessutom så glad över att den sjungs av en femme jag kan identifiera mig med, en med min stil och mitt uttryck. Varken glitter, 90-talsflirt eller tights med surralistiska mönster. Det är inte så att jag inte tycker om de uttrycken på andra, bara att jag aldrig ser mig, och istället hela tiden får söka mitt erkännande i straighta representanter istället. Vilket inte alltid räcker till. Jag känner mig ofta väldigt uppskattad men också ensam. Osynlig mitt i den redan osynliggjorda gruppen som jag identifierar mig med. Har inte haft någon vintagefemme vid min sida sen jag slutade träffa S 2011. Och jag vet att hon kände samma sak, att det var en anledning till att vi blev vänner. Det finns inte så många av oss. Människor ger en olika saker och det här identifikationsbehovet är ett behov av många. Men jag tänker på det ganska ofta ändå. Att det finns artister som Mary Lambert som tar en offentlig roll och visar att det här är ännu ett sätt en kan se ut på gör mig glad. Att sången och videon dessutom är ungefär det finaste gör inte saken sämre.

mafioso

Jag överlevde helgens scoutläger med maffiatema, nätt och jämt.

amanda fucking palmer

Om mindre än en månad ska vi se henne i Köpenhamn. 

(CRAZY!)

svenska filmskatter

Vi har hittat hem lite sen vi fikade på Filmstadens portvakscafé härom helgen. Jag, I och D blev betagna och sålde våra själar för att gå med i Filmstadens vänner. Och vilken investering det var, jo jo det ska jag säga er. Kan tipsa alla om att gå dit. En får kaffe i kanna av porslin. Bara en sån sak...

 (bilder från I:s smartphone, blandade fotografer)

a room with a view of a tax

Photograph

I wish you were here
Autumn is the hardest season
The leaves are all falling
And they’re falling like they’re falling in love with the ground
And the trees are naked and lonely
I keep trying to tell them
New leaves will come around in the spring
But you can’t tell trees those things
They’re like me they just stand there
And don’t listen I wish you were here

Andrea Gibson

Splittings

1.

My body opens over San Francisco like the day –

light raining down      each pore crying the change of light

I am not with her     I have been waking off and on

all night to that pain     not simply absence but

the presence of the past      destructive

to living here and now      Yet if I could instruct

myself, if we could learn to learn from pain

even as it grasps us      if the mind, the mind that lives

in this body could refuse      to let itself be crushed

in that grasp     it would loosen      Pain would have to stand

off from me and listen     its dark breath still on me

but the mind could begin to speak to pain

and pain would have to answer:

We are older now

we have met before     these are my hands before your eyes

my figure blotting out      all that is not mine

I am the pain of division      creator of divisions

it is I who blot your lover from you

and not the time-zones or the miles

It is not separation calls me forth      but I

who am separation      And remember

I have no existence      apart from you

2.

I believe I am choosing something now

not to suffer uselessly     yet still to feel

Does the infant memorize the body of the mother

and create her in absence?     or simply cry

primordial loneliness?      does the bed of the stream

once diverted      mourning       remember the wetness?

But we, we live so much in these

configurations of the past      I choose

to separate her     from my past we have not shared

I choose not to suffer uselessly

to detect primordial pain as it stalks toward me

flashing its bleak torch in my eyes     blotting out

her particular being     the details of her love

I will not be divided      from her or from myself

by myths of separation

while her mind and body in Manhattan are more with me

than the smell of eucalyptus coolly burning      on these hills

3.

The world tells me I am its creature

I am raked by eyes     brushed by hands

I want to crawl into her for refuge     lay my head

in the space     between her breast and shoulder

abnegating power for love

as women have done      or hiding

from power in her love     like a man

I refuse these givens      the splitting

between love and action      I am choosing

not to suffer uselessly      and not to use her

I choose to love      this time      for once

with all my intelligence.

Adrienne Rich

historiens vingslag

Det här är jag när jag släktforskar.