a room with a view of a tax

Photograph

I wish you were here
Autumn is the hardest season
The leaves are all falling
And they’re falling like they’re falling in love with the ground
And the trees are naked and lonely
I keep trying to tell them
New leaves will come around in the spring
But you can’t tell trees those things
They’re like me they just stand there
And don’t listen I wish you were here

Andrea Gibson

Splittings

1.

My body opens over San Francisco like the day –

light raining down      each pore crying the change of light

I am not with her     I have been waking off and on

all night to that pain     not simply absence but

the presence of the past      destructive

to living here and now      Yet if I could instruct

myself, if we could learn to learn from pain

even as it grasps us      if the mind, the mind that lives

in this body could refuse      to let itself be crushed

in that grasp     it would loosen      Pain would have to stand

off from me and listen     its dark breath still on me

but the mind could begin to speak to pain

and pain would have to answer:

We are older now

we have met before     these are my hands before your eyes

my figure blotting out      all that is not mine

I am the pain of division      creator of divisions

it is I who blot your lover from you

and not the time-zones or the miles

It is not separation calls me forth      but I

who am separation      And remember

I have no existence      apart from you

2.

I believe I am choosing something now

not to suffer uselessly     yet still to feel

Does the infant memorize the body of the mother

and create her in absence?     or simply cry

primordial loneliness?      does the bed of the stream

once diverted      mourning       remember the wetness?

But we, we live so much in these

configurations of the past      I choose

to separate her     from my past we have not shared

I choose not to suffer uselessly

to detect primordial pain as it stalks toward me

flashing its bleak torch in my eyes     blotting out

her particular being     the details of her love

I will not be divided      from her or from myself

by myths of separation

while her mind and body in Manhattan are more with me

than the smell of eucalyptus coolly burning      on these hills

3.

The world tells me I am its creature

I am raked by eyes     brushed by hands

I want to crawl into her for refuge     lay my head

in the space     between her breast and shoulder

abnegating power for love

as women have done      or hiding

from power in her love     like a man

I refuse these givens      the splitting

between love and action      I am choosing

not to suffer uselessly      and not to use her

I choose to love      this time      for once

with all my intelligence.

Adrienne Rich

historiens vingslag

Det här är jag när jag släktforskar.

berlin, berlin

Jag var ju i Berlin i augusti, sa jag det? Hängde med Lilli och Marina, och med mig själv eftersom de båda hade praktik och slutprov att tänka på. Kollektivbo med takterass och fyra meter takhöjd, döner, glass och cocktails. Jag skrev jättemycket, dagbok och brev. Fick en välbehövs paus från allt som snurrar fortare och fortare och kräver beslut och prestation. Men jag längtade hem också, det kan inte förnekas. Jag saknade E mycket och kunde inte riktigt koppla bort den känslan. Är kluven inför det, att behöva så mycket och att inse att det blir svårare att vara självständig då. Jag tror det är värt det, men ibland känns det svårt. Som att en sviker sig själv på något sätt, den autonoma lilla vilden i en, den som sa att vännerna och ensamheten alltid skulle vara viktigast. Känner ju att jag håller på att bli vuxen också och att mina energireserver blir mer fokuserade och reserverade. Ensamtiden är fortfarande viktig men domineras nu av ensam-tillsammans-med-tid. Sitta och läsa/sticka/lyssna/stirra samtidigt som någon annan gör någon annat i samma rum. 

Men. Berlin var magiskt, som alltid. A place to return.

herr nimrod

När E fyllde 25 så firade vi genom att gå på Svenskt Tenns tesalong och dessförinnan ikläda Nim gyllene paketsnöresrosett. Jag hade fått tillbaks min 50-talskjol med blåa rosor och kände mig fin. Allt var gott. Tack för det kära svärföräldrar!

(foto: E)

namaste

(kateordiecomics.com)

länge leve ella...

... värdens bästa (och hårdaste) syster (och småbrukare).

plocka hallonen

Allt började med en ledig dag på Nyfiket, vi följde med Alva-Lou hem för att plocka bär. Och nu är vi besatta av sylt... Igår pysslade vi med etiketter och små tyghattar, som badmössor ser de ut nu burkarna. Hallon, björnbär, svarta vinbär. Och idag förhoppningsvis körsbär! Hösten kommer snart, dags att hamstra. När vi kommer tillbaka till Stockholm är det äppelpallning och lingonplockning som gäller, kanske rent utav blåbär. Sylt crazy.

(foto: Alva-Lou Borgvall)

det ljuva livet

Ligger i min säng och väntar på E. Hon har varit på ensam-äventyr idag och jag har jobbat. Från åtta till sent, usch.. Jag har tänt ljus och lyssnar på alt-J, Leedsbandet jag fick av Lilli och tog med mig hem sen. I början av september blir vi sambos jag och E. Det känns bra, ett nytt och spännande steg. När hon inte är här så saknar jag henne. Är redo att dela mer än nånsin tidigare. Det är rätt så fräckt.