Så blev det sådär sent igen. En kväll av monopol, konjak och mastodontfilm. När jag går hem är klockan halv fyra. Och jag tänker att sommarnätterna har alltid varit, kommer alltid att vara, våra. Sen våra första nattliga promenader. Nu när vi kan räkna vår vänskap i många år så börjar saker och ting klarna. Tänk att det skulle ta så lång tid att förstå. I will always be your soldier.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar