olycksfågel

Det är inte lätt ibland. Ramlar på trappan, halkar på ny blank is. Allt jag handlat far ut, studsar mot ytterdörr och förstukvist. Så nära. Jag samlar mig, samlar upp alla saker. Mjölkvitt blir en spännande accentfärg mot granitgrå trappa. Lyckas dock rädda en del och häller tacksamt upp i termos. In, in i värmen och tröstar mig med tunnbrödrulle och renskav. Nej det sista var lögn, jag äter ju inte ren. Men tröst behövdes. Bäddade ner mig och sov lite. Sen vart det strax dax att lämna boet på nytt och fara till Fridhemsplan och klezmerfest på teater Replica. Sen dansade vi oss svettiga, nya bekantskaper gjordes och jag återfick visst hopp. Det finns ju visst människor. Som vill. Och allt hänger ihop. Alla hänger ihop.