Och så blev det december. Helt utan att jag riktigt hann med. Visst hänger julkulorna i mitt fönster, men jag har inte fått rätt känsla i mage och fingertoppar. Jag tror att det beror på min ensamhet. Nej, det här är inte något snyftinlägg om stackars mig, bara en iakttagelse. Det finns liksom inte tillräckligt med människor i min vardag för att hitta stämningen. Inga julmys eller julpyssel. Inget lyssnande till Absolute Christmas i ett kök tillsammans med vänner jag känt sen jag hade mjölktänder. Men jag hoppas att det kommer. Om inte annat så far jag snart hem till Gbg och sen Norrlands vita skogar för att få en riktig Walt Disneyjul. Det blir nästan en månad ifrån Stockholm som det nu ser ut. Jag tror att det är bra. Tror ju på uppbrott och perspektiv.
3 kommentarer:
om du kommer till göteborg, har du tid att ses? :*
snygg hårfärg tanta!
and the white one is dreaming of you
Skicka en kommentar