Hej alla glada. Här sitter jag och funderar. Min humörkurva har planat ut och jag är inte längre ett konturlöst svart hål. Känslan nu är som tystnaden efter ett skrik, på sitt sätt lika öronbedövande.
Jag har storstädat idag, tillfredställelsen av att torka bort allt damm och sortera upp papper i mappar och pärmar. Försökt få tag på kurslitteraturen till nästa delkurs. Inte fått brev (jag börjar tro att det har kommit bort). Jag har bestämt mig för att försöka trivas.
Tillägg:
Kurslitteraturen hittades. Brevet kom.
Kreativ visualisering?
1 kommentar:
mitt? nått? dig
Skicka en kommentar