Klockan fyra inatt insåg jag att jag inte skulle somna, alls. Läste om reformationen till sex och steg sen upp, åt frukost och diskade efter inflyttningsmiddagen. Gick ut i skogen och lyssnade på fåglar (såg en hackspett) till halv nio och hängde sen med min granne Nicholas i två timmar på hans balkong. For till Telefonplan. Nu är klockan nio på kvällen och det har varit en jättelång dag. Jag har både gråtit hulkande i någons famn, haft picknick och burit hem ett bord. Min NO-lärare berättade för länge länge sen att tårar är giftiga (de måste ut) och jag tror honom fortfarande. Jag känner mig lättare än på länge och tror att sömnbrist hjälpte till att putta mig over the edge. Överväger nu att sluta med sömn helt. Och se vad som händer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar