Härom dagen bestämde sig tre glada ungdomar för att ha en picknick. De styrde stegen mot marstrandsön för att fraternisera med badgäster och annat löst folk. Glada i hågen steg de av färjan. Men när de en timma senare inte kommit längre än sisådär en hundra meter, på grund av alla familiar faces som vill bli hälsade på, började modet svika dem. Skulle de någonsin få inta den deliciösa bulgursallad de hade förberett med så mycket kärlek? De sökte efter ett sätt att komma ifrån den sista ytliga bekanta och lyckades tillslut hänvisa till den unge mannens behov av föda. (samt genom att presentera följderna av ett uteblivet matintag..)
Efter en något vindpinad picknick återvände de hemåt. Men först efter att ha inbjudit två trevliga flickor till kvällens kreativa afton.
Jag hade nästan glömt att man kunde ha så trevligt. Förra sommaren bestod av just dessa nätter, där var och en har sitt projekt, men alla världens tankar kan luftas. Och precis så var det. Trygghet. Glädje. Massor av te. Kom förbi nästa gång om du vill..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar