söndag 26 juli 2009

hjartað hamast

Jag åker hem. Sigur Rós i öronen. Utanför tågfönstret utspelar sig en magnifik scen när solen kastar sina sista strålar över de gröna fälten. Bedövande vackert. Kände mig så levande, just där och då. Lycklig, för första gången sen jag slutade skolan. Tänker att det är för att jag äntligen har bestämt mig.

1 kommentar:

Nelly sa...

Mumma undebara du.