Han kom, han såg, han åt frukost med te, frallor och havregrynsgröt med mig vid vårt minimala låne-köksbord. Och han ställde sin väska i sitt rum. Med andra ord är det dags för en ny spännande samborelation. Han har även lovat att agera bloggpojkvän den dag jag får en stroke och gör om Hedwig till en husmodersblogg med käcka matlagningstips, nystrukna förkläden och matchande pojkvän.
Vidare så fortsätter jag älska Rinkeby och förundras över den sociala kontakt jag utsätts för. Människor... pratar med varandra här. It's very strange. I min korridor luktar det mat, från min balkong kan jag känna in hela världen och över spisen vakar Frida Kahlo i egen hög person. Idag satt jag på biblioteket och skrev tenta och pratade med massa människor. I think I might be in love with my förort.
5 kommentarer:
Jag som inte har sett någon bild på olof eller träffat personen i fråga i verkligheten är ytterst skeptisk till huruvida det existerar en verklig olof. Är det väskan som är olof? Egentligen? Hm?
...damn it! om bara ditt inte intellekt vore så blixtskarpt! jag drar mig åter upp i mitt slott och försöker skapa en ny, ÄNNU ondare plan för hur jag ska kunna behärska världen...
but I'll be back.
(tillägger att det är en del i min onda gimmick att vända på orden... och att jag blev ond pga. min elaka svenskalärare i lågstadiet...)
haha! awesome kära syster.
hahah, jag hade inte sett det här innan. ditt svar alltså. om bara mitt inte intellekt vore så blixtskarpt. <3
Skicka en kommentar