Vi smög upp till vårt rum strax innan tre inatt, efter att ha besökt diverse suspekta och fina platser.. Sov som små barn och (jag) drömde om skönheten och odjuret. Klockan elva vaknade jag av mig själv, efter perfekt avvägda åtta timmar. Steg upp och tog med mig the world and other places in i köket. Tjock yoghurt med müsli. Svart, svart te. Och när Joseph kom in vid tolvtiden så gjorde han mig sällskap. Vi pratade om frihet, ovanligt filosofiska tankegångar för att vara mig. Eller kanske inte.
Jag läste högt ur min bok och han gav mig sina tankar i gengäld. Den finaste morgonen jag har haft på länge. Guld.
"I left my house this morning with no desire to return.
What was in the house? My family.
What was outside the house? Myself."
(j.w.)
4 kommentarer:
Det värmer så himla himla mycket att du skriver så agnes. I love you so much. More than pie! <3 <3 <3 <3
jag och linn har funderat hela dagen över om det är möjligt att åka till berlin NU. Våra föräldrar skulle antagligen drabbas av panik och ringa polisen. Pengarna och viljan har vi, men konsekvenserna av spontant handlande är kanske avgörnade och vi gör nu allt för att komma iväg så snabbt och kunna stanna så lång tid som möjligt.. <3
det är både sant och en kärlekshälsning, men än sålänge inget bestämmt.
vackert!
Skicka en kommentar