
I köket står en skål med Gummibärchen. På köksbänken finns det en burk som alltid innehåller en nybakad kaka. Skafferiet är proppfullt med choklad. Kathis mamma tvångsställer upp muffins på mitt rum. Nutellan flödar. Kort sagt, jag kommer vara rultigare än ni kan föreställa er när jag kommer hem. Igår följde jag med mamman och handlade. Det var en evig upprepning av "nein, danke" och tillslut var hon ganska förtvivlad över att jag inte ville ha några kakor, någon choklad eller jättelika skum-munkar. (Isabella skulle varit här, då skulle mamman nog gråtit.) Men istället bad jag om att få Vollkornbrot. Mamman tittade lite på mig, men jag fick som jag ville. Sen tog Kathi med mig ut på cykeltur för att visa omgivningarna. Efter det var jag död. Den kvinnan är ett naturfenomen och jag är som bekant mer än lovligt otränad. Den kulturella typen så att säga. Men, bis gleich.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar