vi är samma

Såhär ser jag ut när jag tar foto på mig själv i en spegel. (förvisso en gammal bild, men ändå). På den undre bilden ser ni min morfars mor när hon tar ett foto på sig själv. I en spegel, på 20-talet. Finns det inte en viss likhet i den sammanbitna minen ändå? Ikväll tänker jag på släkt och hur mycket jag tycker om mina kära blodsförvanter. Inte många som har den turen, tänker jag sen. Mina finns trevligt utspridda över landet och är (så gott som) alla pigga på att få besök av sitt barnbarn/kusin/syskonbarn mm. En fin sak med att flytta till Stockholm i höst är att jag kan träffa kusinerna lite mer än tidigare. Tills dess hänger jag med min morfar och fortsätter bläddra i album efter mer ledtrådar kring min släkthistoria.