Jag vaknade lätt illamående och frysig. Den känslan har varit med mig sen dess och jag vill egentligen bara krypa in under en filt och försvinna. Kathi har gråtit hela dagen pga. det krossade hjärta hon ådrog sig i lördagsnatt. Så vi är ett fint par hon och jag. Sida vid sida, stoneface vid stoneface.
Men vad kan man göra, somedays helt enkelt. Jag är verkligen helt övertygad om att det känns bättre imorgon. Med Kent i öronen (jag har slutat skämmas nu, bara så ni vet) och två ylletröjor, ska jag ta mig igenom även den här dagen. Eftermiddagens planer är egentligen bowling, men Kathi har hoppat av och jag känner inte riktigt för det just idag. Eller, jo. Men jag känner inte för att upprätthålla den ytliga konversationen som krävs med Kathis vänner. (bullbakarna) Jag har inga pratord idag, bara skrivord. Jag har skrivit otaliga sidor redan under morgonens lektioner, och lär nog fortsätta i samma takt. Fästa känslorna på pappret och önska dem lycka till.
2 kommentarer:
många kramar till dig! göteborg väntar på dig med zpenning.
och förresten, vem hade hackat din stackars mejl? haha, jag blev lite förvånad när jag läste beställningsbrevet måste jag säga. här är det f.ö. 23 grader och kvavt som i en gammal sko. hejhopp.
jaa blått och svart är väl fint, men jag måste säga att jag tycker nog mer om rött.
jag är hemskt hemskt gärna med på picknick! det skulle vara fruktansvärt trevligt!
och kom ihåg att hela världen är underbar om man är korkad, tom och glad.
mer blåbär i hotfullt kuvert
Skicka en kommentar