Jag sitter i skolan. I mitt vanliga, väntande tillstånd. Fick tvinga mig själv att sitta ned, göra någonting, istället för att vanka av och an, upp och ned för alla skolans trappor. Hoppandes att en alldeles speciell människa ska uppenbara sig framför mig. En som får magen att pirra och mig att stamma..
Fast jag egentligen borde tänka ut filosofiska teorier och diskutera Berkeley och Locke letar tankarna sig in. För det är ju både lättare och tvevligare att bygga drömslott än att kliva in i verklighetens gråa miljonprojekt.
Efter att ha varit borta från skolan i två veckor vill inte riktigt kroppen starta. Är motivationen kopplingen i livets eviga körskola? Allt känns bara så tråkigt.
Men, denna vecka inleds repetitionerna av cabaret och jag vill fly in i min varmt luddiga teatervärld. Post arbetslivspraktik på masthuggsteatern känner jag att detta är något jag vill göra. Axla rollen som regissör och leda framtidens teater mot nya stordåd. Minimal lön och oräkneligt antal obetalda timmar.
Men att få göra det jag vill, det jag brinner för och känner att jag kan. Och dessutom ett yrke som gjort för att röka pipa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar