she got the way to move me

Och dagarna bli kallare och mörkare. Inte mig emot bör tilläggas. Jag blommar nu, när all solhets har lagt sig och de stickade tröjorna plockas fram. Jag kommer nog alltid vara av den fasta uppfattningen att det är mer spännande med täckande saker och mycket knappar än hotpants och bikiniöverdelar. Låt fantasin tänka ut resten om nu det behovet finns. Det enda jag inte tycker om med hösten är att fotoljuset sakta med säkert försvinner. Snart dags att gå i ide, förutom några timmar mitt på dagen. Men då är det extra fint när ens bästa fotovän skickar analoga augustibilder, dessutom på mig♥ Det var ett tag sen jag använde mig själv som modell, mycket pga. något så praktiskt som att stativet är kvar hemma. Jag har annars en ganska bra kroppsperiod, trivs med min fysiska uppenbarelse. Så är det ju inte alltid. Men nu är jag glad åt mycket, som att mitt hår växer och växer. Jag kan redan sätta upp nån slags lilla my-knut utan att göra slut på ett halvt dussin hårnålar. Kroppen som sticker ut mellan de stickade lagren är också den riktigt samarbetsvillig. Jag tycker om att göra mig fin inför universitetsföreläsningarna, rött läppstift, kappor, baskrar i olika färger. Nästa vecka, när tentan är klar, så ska jag återuppstå.